Det är ju en annorlunda kultur här när det gäller förhållanden. Så att jag varit ihop med Jonas i över fem år och bott ihop i fyra år blir lite svårt att förstå. Jag säger min pojkvän när jag pratar om honom. Men när kollegor på jobbet nämner honom så kommer det ett försiktigt "your friend". Eller som en sa "your husband" innan hen snabbt kom på sig själv och ursäktade sig med att hen tänkte indiskt.
Så jag har fått en del frågor. Så som
- Har du känslor för din pojkvän? -Ja, det skulle jag allt säga att jag har.
- Vem proposed (kommer inte på svensk översättning, frågade om gifta sig) först? -Är ju inte gifta.
- Så, hur ser framtiden ut? Du kommer väl gifta dig?! - Jao, det är väl planen nån gång i framtiden.
- Är det ett kärleks-giftemål du har? - Inte gift, men jo är kär i min pojkvän. Försökte förklara att vad jag vet så är det enbart kärleks-giftermål vi brukar ha i Sverige.
Klart det är flera som inte har några problem alls att säga pojkvän och som inte undrar något om giftermål men det är det lilla annorlunda man stöter på som man kommer ihåg.
Skickat via Blogsy
3 kommentarer:
:-) Gör det enkelt för dig o kalla honom inte för din "husbonde" utan enbart för "your man" :-)
Kan du inte säga "engaged",typ upptagen, paxad, "not available". "In sweden we just live toghether as married!" Sen är vi ju likadana med religionen, inte så värst religiösa alls, det har nog indierna lika svårt att förstå som att vi inte gifter oss först utan sen, efter vi flyttat ihop och fått barn.
Ja, får säga partner typ :)
Religion är så himla mycket mer närvarande här. Har försökt säga att jag är ateist men det vet de inte vad det är så säger att jag är kristen men inte särskilt aktiv.
Skicka en kommentar