Igår åkte vi tidigt på morgonen en och en halv timma ut ur Bangalore till en fördämning. Där skulle vi ut i naturen och aktivera oss. På grund av sjukdom och annat så blev vi tillslut bara tre som åkte ut men det blev riktigt kul ändå.
På vägen såg jag dessa lastbilar som jag tycker ser häftiga ut. Inte särskilt säkra dock.
Det är tur att klimatet är behagligt, tänk denna hytt i december Sverige. Och såklart inget säkerhetsbälten, jag menar vad är det värsta som kan hända?
Tungt lastad.
Nä men de där små paketen är kanske i ett helt nytt material med så hög densitet att det behövs en hel lastbil.
Sett flera av dessa lastbilar och funderar på om de inte är färdigbyggda och ska liksom byggas på mer men vet inte.
Detta var dammen vi skulle ner och leka i. Nu var det bara att hitta själva lägret.
Klart vi tog kort på oss själva! Går ju inte att missa.
Stället vi skulle till var svårt att hitta. Och när vi äntligen kom till by där de i väganvisningarna stod "ring oss så hämtar vi er där" ja då fanns det ju ingen mobil sändning. En av de lokala byborna upplyste oss om att där funkade bara Airtel, alla vi i gruppen hade Vodafone... Efter ett tag och ett annta, samtal mellan vår chaufför och byborna hitta vi en liten väg upp på en kulle där vi fick signal och kunde bli hämtade.
En tio minuter ner för sluttningen så kom vi fram till ett par hyddor och tält.
Fick frukost och sen spelade vi paintball, lite krångligt när man är tre bara. Samt lite rädd för att bli skjuten. Men vi lyckades så klart skjuta slut på alla våra skott och jag blev träffad på armen. Funderade ett tag på att smsa Jonas med orden "Jag har blivit skjuten" men tror inte det hade blivit särskilt uppskattat. Särskilt med tanke på att jag bara hade sändning på ett specifikt ställe och inte hade kunnat svara då vi direkt fortsatte med andra aktiviteter.
Vi klättrade i rep i en bana, paddlade kajak och simmade. Åt en riktigt god indisk lunch och låg och slappade i tystheten. En väldig skillnad mot det konstanta bakrundsljudet av trafik som man har i Bangalore.
Posing!
Hemvägen gick enklare och snabbare, troligtvis för att jag somnade som en stock tio minuter efter vi satt oss i bilen och vaknade lagom tills vi svängde in i vårt område i Bangalore. Så uthållig är jag. En hel dag då jag inte suttit på kontor utan gått lite och hängt i naturen är vad som behövs för att trötta ut mig fullständigt. Tror jag behöver jobba på min kondition.
Tar det i Nederländerna, hört att de cyklar lite där!
Skickat via Blogsy
